Internbloggen

Det har inte riktigt sjunkit in ännu att barnen är hemma.
Eftermiddagen har varit full av lek, sagoläsning och mys.
Den tog slut för LillFisen redan halv sju. Han valde själv att gå och lägga sig vilket inte är vanligt. Efter en stund sov han gott. Antar att han inte sovit ut sen hemkomsten från semestern.
Men det innebar ju att Storisen och jag fick en stund tillsammans.
Så vi spelade lite spel och läste lite till.

Nu ska jag sätta mig i soffan och kolla på Harry Potter.
Ser inte alls fram emot morgondagen. Lång dag på jobb = mindre tid med barnen…
Dock ger ett jobb pengar i plånboken vilket känns som ett måste!!!

Inför min födelsedag letas det nu kamera. Inte världens lättaste med zoom, batteritid och sånt. När man väl hittat en bra måste man ju självklart hitta en annan att jämföra med och VIPS, så är det bara jobbigt….

DERAS kärlekssaga började för 10 år sen.
Sen kom jag och ändrade historien.
Nu lever dom åter lyckliga i DERAS liv, som antagligen var meningen att hända förr eller senare.

Och jag är inte bitter. Inte sotis. Inte ledsen.
I alla fall inte ledsen över det jag fått höra.
Mest ledsen för att det bevisligen finns lyckliga slut för alla, utom yours truely.
Tom för HONOM liksom…

—————————

Det är en rolig sak med alkoholen, folk blir så underbart ärliga.
Spelar ingen roll ibland, men det känns bättre för en själv, när man berättat en sanning på fyllan.
Jag fick en historia avslöjad idag som jag faktiskt helst levt utan att veta.
Tydligen är mina vänner inte så ärliga och trogna som jag tror. (Vilket jag såras av om och om igen).
Sjuk värld vi lever i, där människor spelar dubbelspel, inte lever som man lär och absolut inte står för det som är sagt.

Men å andra sidan, så vet jag egentligen ingenting och tänker leva därefter.

(Går)Dagens val är något du kommer att leva med resten av ditt liv.

Jag har vart med om värre saker. Lätt.
Men detta här suger fett!
En del av mig tycker att jag är lite väl tramsig som känner så här för han har bara feber.
Men det är mina allt som åkt på semester…

Egentligen skulle jag helst av allt bara vara hemma i kväll. Har haft migrän som äntligen gett med sig efter två piller. Så nu är hela kroppen utslagen i stället…:(
Men sitter jag hemma själv så mår jag bara ännu sämre.

Jag förstår känslan av att behöva pressa benen mot bröstet för att hindra det från att bli ett stort hål där hjärtat sitter. Eller har suttit för just känns det alldeles tomt.
Smärtan, tårarna och allt bara faller över.

Jag önskar att det blir måndag snart så jag kan gå och jobba.
Min lägenhet känns redan som ett fängelse.

LillFisen åkte hemifrån med 39 graders feber. Han ville stanna hemma hos mig.
Tårar.

Måtte veckan gå snabbt som fan!!

Hans feber kom som ett brev på posten.
Har redan jobbiga tankar angående deras semester. Nu måste jag brottas med tanken på att han har feber redan när han åker dit…
Min stackars LillFis. Innan han däckade i mitt knä, kräktes på golvet och mätte 40 grader så mös vi lite i soffan.
Nu ligger han nerbäddad i min säng ovanpå en massa plastad frotté.
Jag vågar knappt somna. Dels rädd för att vakna av att bli kräkt på och rädd för att inte vakna alls så dom missar flyget…

Åh! Måtte dessa dagar gå ännu snabbare än vanligt. Kan ju inte gömma mig på gymmet hur många dagar som helst…
Storisen har bestämt att han ska ringa på måndag och torsdag. Hans burk är fixad så han kan ta lite sand och sol med hem till mig. Pengar och plånbok ligger vid dörren bredvid Storisens sista penicillinkur… Check!!

Har varit riktigt usel på att blogga den senaste tiden.
Inte haft nån lust och då kan man lika gärna låta bli.

Iaf… jag har gymmat, vart på möte alla kvällar denna veckan så nu är jag väldigt trött.
Ska sikta på en lugn helg faktiskt. Idag blir det A9 med en tjejkompis och i morgon ska La Familia till gislöv för lite samkväm.
En snabb runda till Ikea med lilla mor ska också hinnas med.
Och tvätten, städning, storhandlning…….hahaha. Snacka om att ta det lugnt!!

Barnen blev vaccinerade igår, det smärtar att se dom så ledsna.
Denna veckan är pappa-vecka och för mig blir det jobbigt, för man vill ju trösta och ta hand om sina barn…:(
Men på måndag kommer fisarna hem igen och då är allt som det ska…:)

Jag har barnsaknad.
Kan inte beskriva hur mycket jag längtar tills i morgon efter jobb.
Åhhhhhh!!!
Tyvärr ska det fotograferas på förskolan och storhandlas innan vi kan starta myset hemma.
Men sen ska det verkligen mysas för hela slanten.

Helgen har kommit och gått. Hela veckan har bara sprungit förbi.
Träffade min familj på A9 i fredags och igår hade vi trevligt på Kristall.
Idag har jag sprungit lite på gymmet, städat, tvättat och bara varit hemma.
Nu är det bok/film som gäller. Bästa att sova några timmar innan klockan ringer 5.45 i morgonbitti.

Jag gillar inte söndagar.
Dom känns bara så tomma och meningslösa.
Helgen är slut. Måndagen väntar. Barnen åker hem till sin pappa. Ny jobbvecka. (Har ju semester nu men annars…)
Gillar inte. Alls.

Trots att julen är påfrestande, för många, så gillar jag den.
Att se glädjen hos släkt när dom faktiskt får något dom uppskattar. Mormor och morfar fick en gips-tavla med våra händer. Tror nog en egen tillverkad sak betyder mer.
Barnen däremot uppskattar inte på samma sätt.
LillFisen bara öppnade och öppnade utan att ha riktig koll på vad innehållet var. Han skulle bara öppna. Får jag öppna fler???
Storisen öppnade ett par, sen kom den bästa! En Omnitrix Projektor, eller “Ben Ten-klocka” om han får bestämma. Resten var inte så intressanta efter den…
Själv fick jag presentkort i olika klädaffärer, en fin brosch, en blå sjal och pengar
Storisen hade bett mormor köpa en doftspray till toaletten, tydligen luktar det illa där inne.

Idag har vi lämnat de sista pakterna till Grannens flicka. Kaffe och en god kopp prat hann vi också med.
Barnen fick med sig ett wii-spel hem som Storisen var grym på. Just Dance heter det och han dansade så svetten lackade.

I morgon ska jag besöka Ikea med Grannen. Ny soffa står på shoppinglistan och kanske lite ljus.
Denna vecka ska jag även klippa mig, bygga naglar och förhoppningsvis springa lite.
Som en vän så, vi måste hålla oss i form till sommaren…

Måste ju även berätta om “Veckans LillFis“:
Jag skulle gå förbi honom i soffan och ber snällt om att få komma förbi då han lutar sig mot bordet.
Han rör inte en fena och säger inget.
Jag ber då en gång till, fortfarande lika vänligt.
Pågen rör sig ikke ur fläcken och tittar inte ens på mitt håll.
Då blir jag aningen irriterad och tränger mig förbi honom.
När jag väl sitter ner i soffan tittar han på mig lite argt och säger:
Men mamma, varför måste du gå förbi när jag står i vägen???

Och det, mina vänner, är LillFisen i ett nötskal…

Han sa orden hon inte vågade.
Han avslutade det hela innan nån blev mer sårad.
Hon hade länge hållit tag i något som inte fanns mer.
Men hon älskade honom, det fanns inget tvivel om det.

När man utvecklas som person, växer i sig själv och blir mer självsäker så ändras man.
Jag är inte samma person som jag var för ett år sen.
Jag är inte rädd för ensamheten på samma sätt längre. Har lärt mig att jag inte ska ta skit!!
Förra året var jag riktigt förälskad i en kille, till viss del fortfarande. Jag ville göra allt med honom, vara där han var och känna hans närhet.
Saker hände, som knäckte mig och jag började släppa honom, sakta men säkert.
För mig blev vi dom vänner vi sa att vi var. Och nu kan jag inte gå tillbaka dit, till så det var innan.
Kanske är det inte meningen att vi två skulle bli.
Kanske är det meningen att man ska vara försiktig med sitt hjärta.
Kanske behöver man nån annans hjälp att försöka släppa taget.

Gå vidare, släpp taget och blicka framåt. Åh, så lätt att säga…. Tur man inte har bråttom längre!!

Trött. Huvudvärk. Träning. MÅSTEN. Gnäll.

Välkommen till måndag!

Plus är att lilla mammsen åter är på jobb.

Minus är att barnen inte är hemma. Tacka f*n för Spotify!