Dec27
Posted by Internbloggen - Categoriezed under:
Barnen,
Livet
Jag gillar inte söndagar.
Dom känns bara så tomma och meningslösa.
Helgen är slut. Måndagen väntar. Barnen åker hem till sin pappa. Ny jobbvecka. (Har ju semester nu men annars…)
Gillar inte. Alls.
Trots att julen är påfrestande, för många, så gillar jag den.
Att se glädjen hos släkt när dom faktiskt får något dom uppskattar. Mormor och morfar fick en gips-tavla med våra händer. Tror nog en egen tillverkad sak betyder mer.
Barnen däremot uppskattar inte på samma sätt.
LillFisen bara öppnade och öppnade utan att ha riktig koll på vad innehållet var. Han skulle bara öppna. Får jag öppna fler???
Storisen öppnade ett par, sen kom den bästa! En Omnitrix Projektor, eller “Ben Ten-klocka” om han får bestämma. Resten var inte så intressanta efter den…
Själv fick jag presentkort i olika klädaffärer, en fin brosch, en blå sjal och pengar
Storisen hade bett mormor köpa en doftspray till toaletten, tydligen luktar det illa där inne.
Idag har vi lämnat de sista pakterna till Grannens flicka. Kaffe och en god kopp prat hann vi också med. 
Barnen fick med sig ett wii-spel hem som Storisen var grym på. Just Dance heter det och han dansade så svetten lackade.
I morgon ska jag besöka Ikea med Grannen. Ny soffa står på shoppinglistan och kanske lite ljus. 
Denna vecka ska jag även klippa mig, bygga naglar och förhoppningsvis springa lite.
Som en vän så, vi måste hålla oss i form till sommaren…
Måste ju även berätta om “Veckans LillFis“:
Jag skulle gå förbi honom i soffan och ber snällt om att få komma förbi då han lutar sig mot bordet.
Han rör inte en fena och säger inget.
Jag ber då en gång till, fortfarande lika vänligt.
Pågen rör sig ikke ur fläcken och tittar inte ens på mitt håll.
Då blir jag aningen irriterad och tränger mig förbi honom.
När jag väl sitter ner i soffan tittar han på mig lite argt och säger:
Men mamma, varför måste du gå förbi när jag står i vägen???
Och det, mina vänner, är LillFisen i ett nötskal… 
Dec07
Posted by Internbloggen - Categoriezed under:
Barnen,
Livet
Nu kunde vi inte vänta längre.
Julklapparna hade ingenstans att ta vägen så vi fick plocka fram granen…:)
Jag investerade i ny slinga på Vellingeblomman för ett tag sen, rea och allt. Och den visade sig vara en sån man kan få att blinka.
Eller mjukt slockna och tändas igen. En mängd olika funktioner. För 99 :- och jag har TVÅ!
Storisen tycker att vi har den vackraste julgranen i hela världen…:D
Och jag tycker jag har dom vackraste barnen!
LillFisen var lite bångstyrig fram tills vi gjorde milkshake som paus från julgransdekoreringen.
Är ändå en hel vecka sen vi sågs sist. Klart han måste få landa…
Nu sover dom gott i sina sängar. Är verkligen skönt att dom är hemma…
Saknaden var enorm…
Nu till nåt helt annat: Min bil.
Den gick genom besiktningen UTAN ANMÄRKNING!!!
Vilket innebär att kostnaden inte blir så stor som förväntat. Ovanpå allt har jag en snäll Granne, som är bilmeckare som erbjudit sig att fixa det som måste fixas. Bromsar och sånt.. 
Så det lutar till en kul jul iaf.
Även om jag fick pengar så är det inga roliga utgifter, varken runt jul eller annars!
Oct27
Posted by Internbloggen - Categoriezed under:
Livet
Det slog min idag när jag satt hos Sara att tiden har passerat i ruskigt tempo.
För snart ett år sen satt jag hemma hos Älskade C´s föräldrar och kollade på när brandbilarna körde skytteltrafik på Rosengård. ETT ÅR!!!
Tänk att ett år försvinner så fort framför ögonen på en.
Och jag står kvar på samma ställe och stampar.
Det behöver kanske inte betyda nåt dåligt att jag inte kommit nånstans, har inte känt mig redo för nån större förändring antar jag.
Jag har ett jobb, ett hem, underbara barn, älskade vänner och familj. Det känns helt okej att inte ha mer för tillfället.
Lär känna mig själv på nytt igen nästan.
Jag klarar det här, ökar självkänslan utan hjälp, har tagit tag i träningen och kommer på fötter. Egna ben…
Ser faktiskt fram emot julen detta året. Barnen ska spendera julafton med mig och det känns underbart.
Förra december hade jag en svacka av diverse anledningar men nu ska det bli roligt med allt pynt… Nästan så jag skrattar när jag skriver det, för jag brukar alltid vara så himla snabb med att ta fram så att det kan åka undan lika kvickt igen.
Men i år blir det annorlunda!