Internbloggen

Känslan av när ens barn som ler med hela kroppen när man kommer att hämta går inte att köpa för pengar.
Magen har vridit sig av saknad idag…
Jag har längtat… Det hade LillFisen också…
Storisen stod fnissade och kikade fram vid dörröppningen.

Jag känner fortfarande klumpen i magen, av saknad, fastän dom ligger i sina sängar och sover gott.

Hjärtan som blir lättade innebär att mitt hjärta går mer sönder…:(
Men han måste ventilera på nåt vis.
Jag kan inte mer än att ställa upp och lyssna. Stå för mitt ord och hålla mitt löfte.

Kommer aldrig att kunna skydda mina barn till 100% för det går inte.
Dom kommer att bli sårade, svikna och ledsna.
Men jag finns alltid där…

Ensam är stark!

Hade en pratstund med LillFisen innan vi åkte till deras pappa. Berättade att jag kommer att sakna honom när han är där. Han undrade då varför jag lämnar honom…?
Mmm, egentligen är det väldigt dumt att lämna bort nån som man kommer att sakna så frågan är ju mycket bra.

Det är alltså egentligen ingen bra dag.
När barnen var lämnade skulle jag in en snabbt runda på IP för att kalibrera min nike+. Tyvärr var där stängt med hänglås så jag fick snällt vända om.

Överlämningen av barnen har blivit mycket jobbigare nu över sommaren, eftersom barnen lämnas hos deras pappa i stället för på förskolan.
Plus att vi umgås 24/7 också…
Det blir så fort tomt och tyst här.
Lägg till lite hormoner som bara kutar omkring så har du mitt liv just nu….

Hoppas på lite äventyr i helgen så jag får annat att tänka på!
Annars kan jag ju alltid städa….

Tog mig ledig idag.
Fick storhandlat och gjort nya naglar.
Hängde med Älskade C och Svärfadern i parken.
Solade lite.

Fick äntligen iväg mitt sms som jag skulle skickat så många gånger.
Även om inget förändras.
Jag är fortfarande här.

Barnen kommer hem i morgon! Efter ett samtal med barnens pappa så saknade jag dom 100 gånger mer och önskar det var imorgon NU!!!!
Det är tomt och tyst! Jag avskyr tomt och tyst!
Och jag gillar inte ensamheten, inte alltid. *suck*

Eller är det tvärtom??!
Skit samma, just nu känns det bara ensamt här. Och jag har börjat trippelkolla min dörr så att den verkligen är låst. Måste absolut låsa med kedjan annars kommer jag inte till ro riktigt.
Känner mig lite säkrare när ungarna är hemma men oron är ändå där.
När jag mådde så här sist så fann jag tröst och sällskap nån annanstans, i nån annans lägenhet, där dörren inte behövde kollas.
Känns lite tufft när jag vet att jag är ensam denna gången.
Antar att det är en del i min “självsäkerhetsfas” eller nåt. Fan, det lät ju nästan fint…

Skönt att dagen faktiskt är över. Jag är trött. Storisen var så trött att han tom gnällde i sömnen… LillFisen blev fotograferad under vattnet idag. Ska bli roligt att se resultatet. Naturligtvis kommer fotot upp här,  under ett låst inlägg. (så har du inte lösenordet än är det kanske hög till att skaffa…)

Ska se ett avsnitt av Desperate Housewives nu och sen försöka sova lite.