Han sa orden hon inte vågade.
Han avslutade det hela innan nån blev mer sårad.
Hon hade länge hållit tag i något som inte fanns mer.
Men hon älskade honom, det fanns inget tvivel om det.
När man utvecklas som person, växer i sig själv och blir mer självsäker så ändras man.
Jag är inte samma person som jag var för ett år sen.
Jag är inte rädd för ensamheten på samma sätt längre. Har lärt mig att jag inte ska ta skit!!
Förra året var jag riktigt förälskad i en kille, till viss del fortfarande. Jag ville göra allt med honom, vara där han var och känna hans närhet.
Saker hände, som knäckte mig och jag började släppa honom, sakta men säkert.
För mig blev vi dom vänner vi sa att vi var. Och nu kan jag inte gå tillbaka dit, till så det var innan.
Kanske är det inte meningen att vi två skulle bli.
Kanske är det meningen att man ska vara försiktig med sitt hjärta.
Kanske behöver man nån annans hjälp att försöka släppa taget.
Gå vidare, släpp taget och blicka framåt. Åh, så lätt att säga…. Tur man inte har bråttom längre!!
Antagligen kommer jag inte blogga mer denna veckan. Eller på ett tag.
Är helt ur form vad gällande få saker ur mig.
Iaf det jag kan skriva här…
Tårarna är nära bara jag skriver att tårarna är nära.
Ganska klara bevis på att man inte är 100…
Jag VET att det går över. Jag VET att jag säkert överreagerar mycket angående detta.
Men jag kan inte låtsas som om det är okej. Jag måste få känna vad jag känner.
Är väl medveten om mina problem och att jag måste släppa taget.
Hur jag än börjar skriva så kan jag inte skriva av mig här utan att blotta för många.
Därför låter jag bli.
* One Love *
Ett spinningpass avslutade kvällen.
Efter lite keso, en näve nötter och ett avsnitt av favoritserien “One Tree Hill” så är jag alldeles redo för en ny dag…